Enligt svensk lagstiftning måste alla avlidna gravsättas. Den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och kremering eller gravsättning är trettio dagar. Finns det särskilda skäl kan Skatteverket medge anstånd med kremering eller gravsättning.
Man måste inte gravsättas på den kyrkogård där man bor. Dock kan det tillkomma transportkostnader om man önskar gravsättas på annan ort eller utanför den församling man bor i, beroende på var begravningsceremonin kommer att hållas.
Det finns olika typer av gravplats. Alla gravplatstyper finns inte på alla kyrkogårdar. Vanligast är kistgravplats, urngravplats, minneslund och askgravlund.
För alla bestämda gravplatser finns det gravrätter, till skillnad från gemensamma gravplatser (t.ex. minneslund). Med gravrätten följer både rättigheter och skyldigheter. Det är gravrättsinnehavaren har rätt att bestämma vilka som får gravsättas inom gravplatsen, oberoende av släktskap eller nära anknytning.
Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar kommunal inkomstskatt, betalar också begravningsavgiften. Den ska täcka de enligt lagen mest nödvändiga kostnaderna i samband med gravsättning av en avliden. I avgiften ingår bland annat
Har du frågor kring gravsättningen föreslår vi att du tar kontakt med kyrkogårdsförvaltningen där du bor, eller i den församling där ni planerar en eventuell gravsättning.