Gravsättning
Enligt svensk lagstiftning måste alla avlidna gravsättas. Den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och kremering eller gravsättning är trettio dagar. Finns det särskilda skäl kan Skatteverket medge anstånd med kremering eller gravsättning.
Man måste inte gravsättas på den kyrkogård där man bor. Dock kan det tillkomma transportkostnader om man önskar gravsättas på annan ort eller utanför den församling man bor i, beroende på var begravningsceremonin kommer att hållas.
Gravplatstyper
Det finns olika typer av gravplats. Alla gravplatstyper finns inte på alla kyrkogårdar. Vanligast är kistgravplats, urngravplats, minneslund och askgravlund.
Gravrättsinnehavare
För alla bestämda gravplatser finns det gravrätter, till skillnad från gemensamma gravplatser (t.ex. minneslund). Med gravrätten följer både rättigheter och skyldigheter. Det är gravrättsinnehavaren har rätt att bestämma vilka som får gravsättas inom gravplatsen, oberoende av släktskap eller nära anknytning.
Vad ingår i begravningsavgiften
Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar kommunal inkomstskatt, betalar också begravningsavgiften. Den ska täcka de enligt lagen mest nödvändiga kostnaderna i samband med gravsättning av en avliden. I avgiften ingår bland annat
- Gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under en tid av 25 år.
- Gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav.
- Transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret till dess att gravsättning skett. Dock undantas gravsättning utanför huvudmannens område.
- Kremering.
- Lokaler för förvaring och visning av stoftet.
- Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
Har du frågor kring gravsättningen föreslår vi att du tar kontakt med kyrkogårdsförvaltningen där du bor, eller i den församling där ni planerar en eventuell gravsättning.
